Kapitel 34
Kategori: Allmänt
Jag vänder blad nu, ett nytt kapitel ska på börjas och nya bilder ska ritas.
Texten som skrivs ska vara fint uppställda och på rader som inte lutar. Jag ska inte titta tillbaka i mina tidigare kapitel, där är bokstäverna krokiga, snea, bläcket är utskvätt på flera av sidorna och bilderna är alldeles för mörkt ritade. Sidorna är trasiga Och brända i kanterna, mot slutet kan man se att bokstäver har skrivits för att gång på gång bli utsuddade igen.
Vissa av sidorna som tidigare skrivits är tyngre än de andra, svårare beslut har tagits och texten där bränner in djupare i de tunna pappers sidorna, på vissa ställen har det till och med gått hål.
På några få ställen i boken så syns knappt texten, det är en skamsen tid, en text som egentligen inte vill skrivas men som tillhör det förfluta. Så trotts sitt vaga framträdande så finns den där ändå, lika mycket den tid som varit som allt det andra.
Sen finns där också, bland allt det svart vita, en rad med färgglada bilder, fulla av liv, färg, form och alla håller de på ett minne som är ritat med osuddbar färg.
Så här sitter jag nu, med pennan i högra handen och en bunt färgglada penslar på min vänstra sida och ett helt vitt, rakt och orört papper framför mig.
Jag ska måla en bild, vet inte vad det kommer att föreställa när jag är klar, men mycket färg ska den innehålla.
Och mycket känslor och minnen kommer att speglas i bilden, men allt ska vevas ihop till något positivt.