Sönder
Kategori: Allmänt
Det är först när huvudet slår i marken, hårt, som man inser verkligheten. Det är först då man låter sig själv känna, det är då alla såren öppnas och allt som länge legat förtryckt forsar ut genom hela kroppen.
En ilsken hunger tuggar fradgda och en smärtsam lidelse får kroppen att pulsera i kramper, en ilande stöt av rädsla skjuter genom kroppen.
Ett ensamt och kvavt mörker sluter sig runt kroppen och alla utvägar är stängda, att skrika hjälper inte, mörkret slukar även det.
Man håller sig kvar vid det ända som man vet kan kopplas till verkligheten, smärtan. Trotts att den bränner likt glöd i varenda del av kroppen så håller man krampaktigt kvar för att inte förlora sig helt.
Sönder bränd, krampande och andlös.
En ilsken hunger tuggar fradgda och en smärtsam lidelse får kroppen att pulsera i kramper, en ilande stöt av rädsla skjuter genom kroppen.
Ett ensamt och kvavt mörker sluter sig runt kroppen och alla utvägar är stängda, att skrika hjälper inte, mörkret slukar även det.
Man håller sig kvar vid det ända som man vet kan kopplas till verkligheten, smärtan. Trotts att den bränner likt glöd i varenda del av kroppen så håller man krampaktigt kvar för att inte förlora sig helt.
Sönder bränd, krampande och andlös.
