Räcker ut handen till en främling
Kategori: Allmänt
Sitter i skolbänken, lyssnar inte på vad dom andra pratar om. Nej istället har jag kopplat i hörlurarna och lyssnar på musik. Låter musiken flöda, trycka bort tankarna och de onödiga idealen som finns här.
Blicken är tom, huvudet är vridet mot fönstret och ögonen riktade utåt men tankarna dom är någon helt annan stans, dom har flugit ut från skolna bort från gården och ut ur staden.
Jag ser honom titta, ser honom hånle bakom den mask som han satt för ansiktet. Jag skyller inte honom för allt, men mycket av min hud har han bränt.
Klockan går långsamt, den skulle likabra kunna stå still, för mig spelar det ingen större roll längre.
Men idag klockan 16.45, prick, ska jag träffa vincent. Psykologen Vincent. Jag hoppas till allt att han kan hjälpa mig, att han kan skingra dimman som tättnar allt mer framför ögonen på mig. Att han kan hjälpa min kropp att läka de brännmärken som tiden och människor har bränt in i huden på mig, det blöder nästan.
Så jag lägger just nu allt mitt hopp hos en kille som heter Vincent som jag aldrig tidigare träffat. Nervös och tveksam på sammagång, men kan en främling göra mer än någon man skulle ta en kula för?
Blicken är tom, huvudet är vridet mot fönstret och ögonen riktade utåt men tankarna dom är någon helt annan stans, dom har flugit ut från skolna bort från gården och ut ur staden.
Jag ser honom titta, ser honom hånle bakom den mask som han satt för ansiktet. Jag skyller inte honom för allt, men mycket av min hud har han bränt.
Klockan går långsamt, den skulle likabra kunna stå still, för mig spelar det ingen större roll längre.
Men idag klockan 16.45, prick, ska jag träffa vincent. Psykologen Vincent. Jag hoppas till allt att han kan hjälpa mig, att han kan skingra dimman som tättnar allt mer framför ögonen på mig. Att han kan hjälpa min kropp att läka de brännmärken som tiden och människor har bränt in i huden på mig, det blöder nästan.
Så jag lägger just nu allt mitt hopp hos en kille som heter Vincent som jag aldrig tidigare träffat. Nervös och tveksam på sammagång, men kan en främling göra mer än någon man skulle ta en kula för?
Det återstår att se.
