För sent för Edelweiss
Kategori: Allmänt
"Du är min och jag är din. Tillsammans blir vi just det, "vi".
Allt det du är, det är allt det jag behöver. Varken mer, eller mindre.
När vi är tillsammans så finns inte tiden, men när jag är borta från dig så kan jag inte sluta räkna minutrarna som är kvar tills jag får röra vid dig igen."
Det är så det ska vara. Jag vill någon gång i mitt liv behövas för någon, och inte endast för sex.
Vill känna mig trygg, ha en orubblig balans i livet som får allt att verkar enkelt, även det högsta av berg ska inte kännas jobbigt att bestiga.
Jag ligger i sängen, fullt påklädd med ett duntäcke över min kropp, ändå så fryser jag.
Jag mår bra, rent fysiskt i alla fall, men det ligger i psyket. Det är det som gör mig sjuk.
Något växer i mig som jag inte kan bota med medicin, som en tjock och långsamt rök så sprider det dig i kroppen. Gift som bränner min styrka och långsamt äter mig.
Jag har lärt mig att inte skrika trotts smärtan, för det är igen idé, ingen kommer kunna hjälpa och inte heller lindras smärtan av skriken.
