livetgenommig.blogg.se

En personlig dagbok om de tunga dagarna

Räkna stjärnor

Kategori: Allmänt

Jag har ett sinne, en kropp, ett liv och miljontals önskningar och tankar. 
Du säger att du inte känner igen mig längre, men älskar du mig så släpper du hon som varit och tar mig i handen nu. För jag behöver någon som håller mig rakt, får mig att gå framåt och inte titta bakåt. 
Jag vet vad sånna som mig kallas, vad folk säger bakom min hårt piskade rygg. Blickarna och orden som dom tror dom kan dölja från mig säger allt. 
När jag stänger ögonen, stänger den världen som kallas verkligheten ute, så ser jag blåa himlar, grönt gräs och en lycklig sol.
En historia med ett lyckligt slut spelas upp, men den är över allt för fort och jag kastas ut ur mig egen fantasi. 
Det är stjärnklart ikväll, det är en öppen himmel med tusentals små lycktor som alla förföriskt leder oss in i ännu ett nattmörker. 
Jag njuter av att bara ha mig själv ikväll, inga måsten som är påtvingade av någon annan, behöver inte skämmas för snesteg. 
Jag har mig själv, just nu vill jag inte ha någon annan. Inte ens för en kväll, för jag vet vad den slutliga domen kommer att bli. 
Krossade spillror kommer spillas på golvet, dåligt samvete kommer ligga som tjock dimma runt benen och hålla en i ett hårt grep. Tårar som en efter en, allt fler och fler kommer att rinna längst med oskyldiga kinder.
Jag har en plan, ett psykiskt pussel i mitt huvud och jag tror nu jag ser vad det föreställer. Planen i mitt huvud är till för mig, så jag kan få lite ordning.
Jag behöver det här. Jag måste det här. 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: