Jag ska dansa fast stegen saknas
Kategori: Allmänt
En sommar, tusen möjligheter och dumma idéer.
En himmel med starka solar och lätta moln som är gjorda av drömmar.
Ett hav som på ytan tycks vara stilla men som döljer ett liv fullt av dans och sång.
En gata med gråsliten asfalt, lekande barn och ett ekande rödljus, där bor hon.
En person men två viljor. Ett par läppar som pratar med två röster och ett par ögon som tittar åt olika håll. Stegen hon tar kan inte komma överens utan byter ständigt riktigt.
Djupar suckar hänger i luften, den luft som innan varit så skön att rensa huvudet med. Hon dansar inte längre, hur skulle hon kunna göra det? Minnet av hur man gör har bleknat och det finns bara en tom rytm som spelas om och om igen.
Hon är inte ledsen, nej nej, för så här lycklig har hon aldrig varit innan! Det är bara ett val som ligger och trycker mot tinningen och förblindar henne.
Det finns ett ego som säger att det vill ha allt och så finns det ett vett som säger att det är omöjligt.
Det kan inte bo två vuxna liv i samma kropp, det sliter för mycket, kroppen är för liten och det skaver till slut och sen kommer såren bara växa.
Men hur gör man då? Ska man välja med hjärnan eller hjärtat, och hur vet man om man valt rätt?
Jag skulle vilja hjälpa henne, verkligen. Men jag kan inte. För hon är jag.
